Maria Strømme: "Forskare behöver prata etik i det offentliga rummet"

2022-02-18

Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022. 

Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.

Samhällsvetare och humanister är skolade i att debattera och analysera, tänkte jag. Medan vi naturvetare och medicinare letar efter entydiga svar på vetenskapliga frågor. I den offentliga debatten agerar vi som experter. I Sverige studerar vi på program till exempelvis läkare, biomedicinare, datavetare eller civilingenjörer. Dessa program innehåller dock inte särskilt mycket filosofi, idéhistoria eller retorik. Vi tränas inte till att lyfta blicken och argumentera för det vi utvecklar i en större kontext.

Som forskningsledare behöver jag hela tiden analysera omvärlden med ett bredare perspektiv: Hur kommer klimat och energisystem att utvecklas? Vad kommer människor att vilja ha framgent? Vad kommer nästa generation att behöva för att kunna leva det goda livet? Dessa tankar ger oftast glädje. Men när jag ser att vi är på väg att skapa saker som radikalt kan ändra våra liv utan att det blir debatt i det offentliga rummet blir jag både rädd och frustrerad.

Ta en av 2021 års mest häpnadsväckande vetenskapliga upptäckter som exempel: Levande robotar som kan föröka sig och skapa barn och barnbarn! Dessa Xenobots, gjorda av stamceller från den afrikanska grodan Xenopus laevis, kan både röra sig, arbeta ihop, läka sig själva och reproducera sig via så kallad kinetisk replikation; ett sätt att föröka sig som tidigare bara observerats på molekylär nivå och aldrig för hela celler eller organismer. Ta också all pågående forskning inom regenerativ medicin med fokus på att hålla kroppen ung och frisk väldigt länge, eller den oerhört snabba utvecklingen inom genteknologi som inte bara kan bota sjukdom men också möjliggör design av mänskliga embryon med superegenskaper.

Naturvetare forskar inom områden som genomgripande kan ändra förutsättningarna för mänskligheten, men bidrar sällan till en bredare dialog i det offentliga. Vad vill vi att en människa ska vara? Är det önskvärt att människoarten ändras under en mycket kortare tidsperiod än den evolutionen arbetat efter? Är det välkommet att vi under en tid får två olika människotyper på jorden, de evolutionärt utvecklade och de designade?

Det är alltför enkelt, och kanske fel, att bara rakt av förbjuda till exempel embryodesign, som vi gör i dag. Det kanske inte bara är dåligt med designade människor, för de skulle ju kunna bli mycket värdefulla för samhället om de inte blir sjuka eller om de kunde vara både starkare, smartare och mer empatiska.

Trots avsaknad av filosofi- och retorikutbildning bör vi naturvetare och medicinare bli bättre på att bidra till den offentliga debatten än som enbart ämnesexperter. Vi borde kunna hjälpa politiker, journalister och de intellektuella humanisterna till en givande debatt kring det som utvecklas så vi alla får en möjlighet att tänka, reflektera och påverka i vilken riktning vi vill att vi som människor och vårt samhälle ska utveckla sig.

News and events

Last modified: 2022-06-15