Träden är Sveriges svar på norska oljan
2021-08-13
"Maria Strømme springer i Lunsen men ser inte fåglarna för alla träd. I hennes hållbara framtidsvision är skogen nyckeln till både kläder, plåster, batterier och elektronik. Skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja."
Krönika skriven av Maria Strömme, även publicerad i UNT den 3 juni 2021.
Maken och jag får ofta sällskap av Uppsala universitets världsberömde fågelprofessor Per Alström under våra löpturer i Lunsen i Uppsala. Per är den ende sedan Linnés lärjungar, som upptäckt så många som sju nya fågelarter och som dessutom har fått en fågelart uppkallad efter sig - Alström's Warbler. Han är således ett löpande fågellexikon som försöker vidga vår kunskap vid varje nytt läte från buskar och träd. Själv hör jag inte skillnad på fladdermöss och fåglar så det finns mycket att lära.
Jag ser däremot en massa träd. Och när jag ser träden i Lunsen drar tankarna i väg. Inte till den skogsdebatt som handlar om vilka träd vi ska bevara och vilka som får huggas ned. Utan om hur skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja.
Jag är nämligen övertygad om att träd kommer att bli framtidens nya olja och gas. Det vill säga den hållbara basen för alla material som kommande generationer ska bygga ny teknologi på.
I dag är ju olja och gas råmaterial i alltifrån plaster till kläder. Ungefär 70 procent av dagens textilier kommer från olja och 25 procent från vattenkrävande bomull. I morgon kommer de flesta textilier garanterat från träd.
Just nu använder vi mest cellulosan från träd till pappers- och hygienprodukter. Endast fem procent av våra kläder görs av viskos från trädcellulosa. Men på väg ut från forskningslabben i Uppsala och övriga Sverige är processer för att öka våtstyrkan hos cellulosa. Det finns en lång rad användningsområden: framtidens kläder, cellulosabaserade batterier som kan göra internet-of-things-utvecklingen hållbar, smarta plåster som får sår att läka fortare och supereffektiva virusfilter.
Men träd innehåller också två andra viktiga komponenter: lignin och hemicellulosa. Av dessa är den sistnämnda mest styvmoderligt behandlad. Det är en restprodukt som mest används för uppvärmning trots att värmeinnehållet är mycket lågt. Ett galet resursslöseri eftersom hemicellulosa innehåller värdefulla byggklossar för produktion av ledande plaster till framtidens gröna elektronik.
Har ni sett bilder av de enorma högar av icke-nedbrytbart elektronikskrot som vi, med en ofattbar hastighet av 50 miljoner ton per år, just nu fyller på? Om våra barn ska ha en chans att leva hållbart måste stora delar av framtidens elektronik göras av nedbrytbart - eller i alla fall brännbart - skogsmaterial. Ja, ni fattar varför det är träden jag ser och inte fåglarna
I början av 1970-talet etablerade sig Stavanger som Norges oljehuvudstad och har bibehållit denna position vad gäller både kunskap och tillgång till råvaran. Träden i Lunsen räcker såklart inte till för att sätta Uppsala på kartan vad gäller skogsmaterial, men det gör definitivt den kompetens som finns på SLU och Uppsala universitet. Om träd, dess beståndsdelar och den avancerade materialteknologi som krävs för att ta fram miljövänliga processer för att utvinna och sätta samman dessa på ett smart sätt för att skapa funktionella material och produkter.
Jag önskar alla läsare tid för lugna skogspromenader i sommar. Om ni tittar noggrant kanske ni missar några fåglar men ser de där 300 paren jeans jag ser i varje träd.
Maria Strømme
Aktuellt
-
Maria Strømme: Människan behöver tröst – därför ska du bli en bra ”VV”
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 29 oktober 2022.
Eländena tornar upp sig i världen. Krig, lågkonjunktur, pandemi och en stegrande klimatkatastrof påverkar våra psyken. Krönikören Maria Strømme vet vad hon behöver för att finna tröst i en prövande tid – och svaret finns i Uppsala.
-
Maria Strømme: Hur tar vi vara på floden av kunskap?
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 8 oktober 2022.
Världen formligen sprutar ur sig nya forskningsrön, uppfinningar och framsteg. Men hur får vi in all denna nyvunna kunskap i våra dagliga verksamheter? Krönikören Maria Strømme tycker att Uppsala är den perfekta platsen för användning av nytt kunnande.
-
Maria Strømme: Bland studenterna finns energirevolutionens stjärnor
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 2 juni 2022.
De första stegen är redan tagna. Ny forskning i Uppsala ska leda till att vi kan skörda mer solenergi lokalt. Det är studenttid och bland de som sprang ut i veckan finns nya stjärnor som ska ta energirevolutionen vidare, skriver krönikören Maria Strømme.
-
Maria Strømme: "Forskare behöver prata etik i det offentliga rummet"
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022.
Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.
-
I naturen finns svaren på alla våra problem
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 11 december 2021.
-
Upsalite kan revolutionera smink, hud- och hårvårdsprodukter
Uppsalite kan med sin naturliga formula och kraftigt absorberande förmåga revolutionera mattande formler inom hudvård, smink och till och med hårvård.
-
De nya studenternas känsla för virus
"De har tittat mer på dataskärmar än på varandra, och tvingats lära sig mer om virus än någon annan generation. Ett stort antal elever har fått sin gymnasietid förmörkad, men Maria Strømme gläds åt dessa nya studenter som kan bli vår räddning."
Krönika av Maria Strømme, även publicerad i UNT den 9 oktober 2021.
-
Träden är Sveriges svar på norska oljan
"Maria Strømme springer i Lunsen men ser inte fåglarna för alla träd. I hennes hållbara framtidsvision är skogen nyckeln till både kläder, plåster, batterier och elektronik. Skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja."
Krönika skriven av Maria Strömme, även publicerad i UNT den 3 juni 2021.
-
Maria Strömme en av årets Rudbeckmedaljörer
Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.
-
Disputation 11 juni: Nanocellulose and Metal-Organic Framework-Based Composites: Synthesis, Characterization, and Applications
-
Totalförsvaret möjlig vinnare på 3d-printning
3d-printade hus och individanpassade läkemedel som printas på varje sjukhus. Och stor satsning på 4d-printning. Forskare beskriver nu utvecklingshastigheten inom området som ”rasande”. Frågan är vad som kommer att slå militärt?
-
Organiska batterier med inbyggd hållbarhet
Våra forskare har utvecklat ett helt organiskt protonbatteri som kan laddas på några sekunder. Batteriet kan laddas och urladdas 500 gånger utan någon betydande kapacitetsförlust.
-
Oscarspriset till Ocean Cheung
Årets Oscarpris tilldelas bland annat Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap
-
29 miljoner till forskning om nya 2D-material
Avdelningen får tillsammans med forskare från Linköpings universitet 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I projektet, som leds från Linköpings universitet, ska AI användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.
-
Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Våra forskare har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
-
"The Paper Battery Project" med på IVA:s 100-lista
The Paper Battery Project. Projektet där förpackningsföretaget Billerud Korsnäs tillsammans med våra forskare utvecklar ett pappersbatteri finns med på årets 100-lista från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Årets utvalda forskningsprojekt fokuserar på tekniska och ekonomiska vetenskaper som kan bidra till ett hållbart näringsliv.