De nya studenternas känsla för virus
2021-10-12
"De har tittat mer på dataskärmar än på varandra, och tvingats lära sig mer om virus än någon annan generation. Ett stort antal elever har fått sin gymnasietid förmörkad, men Maria Strømme gläds åt dessa nya studenter som kan bli vår räddning."
Krönika av Maria Strømme, även publicerad i UNT den 9 oktober 2021.
Varje höst när de nya studenterna väller in på Ångströmlaboratoriet i Uppsala känner jag en enorm lycka. Särskilt i år, efter det långa undantagstillstånd vi levt med under pandemin. Att behöva sicksacka fram till mitt kontor mellan alla unga kunskapstörstiga är en injektion av framtidsoptimism. De är här för att få verktyg för nya uppfinningar och förbättringar som kan lösa de utmaningar vi står inför, och som kommer att forma våra och våra barns liv!
Dessa studenter har haft en exceptionell gymnasietid. De har missat studentskivor och glott på skärmar istället för på varandra. Men ingen generation av studenter har tänkt mer på virus än denna och det kan bli vår räddning!
När coronapandemin så småningom gått över i en fas vi långsiktigt kan hantera måste samma energi och fokus som vi ägnat kriget mot covid-19 riktas mot det som är på väg att skapa en ännu större global hälsokatastrof - antibiotikaresistensen.
New Drugs for Bad Bugs. Så heter ett program för att bekämpa resistens mot antibiotika, där Uppsalauniversitet är en viktig spelare. Jag är dock rädd att befintliga satsningar inte kommer att räcka till.
Därför funderar jag på om vi inte också - med dessa ungas studenters nya blickar och känsla för virus - skulle kunna ta ett steg tillbaka och vidareutveckla det man jobbade med precis innan Alexander Fleming upptäckte penicillinet, nämligen bakteriofagbehandlingar. Håll i er nu!
(Bakterio)fager är mina favoritvirus. I varje tesked havsvatten finns 1250 miljoner fager och i våra kroppar utgör fagerna en naturlig del av vår mikroflora. Fager är virus som dödar bakterier utan att skapa de problem som antibiotikan gör. De har mer än tre miljarder år av specialistträning.
En liten grupp forskare och läkare har hållit behandlingstraditionen vid liv, i bland annat Polen, Ryssland och Georgien. Enstaka patienter från västvärlden, döende med multiresistenta bakterier, har skickats dit och räddats.
I Lofoten i Nordnorge, där jag växte upp, har man börjat producera och använda fager för att bota bakterieinfektioner hos lax, och just nu byggs en ny bakteriofagfabrik som också kan användas för att producera fag-mediciner för människor. Här i Sverige bedrivs bakteriofagforskning i liten skala, bland annat på Uppsala Antibiotics Center.
Vi här i Skandinavien har med andra ord några små men riktigt bra byggstenar att starta med, om några av alla virusmarinerade studenter skulle vilja kavla upp ärmarna. Värt att reflektera över i detta sammanhang är att den som kan producera bakteriofager också kan producera mRNA-vaccin och andra RNA-läkemedel. Utrustningen som används för detta är i princip den samma.
Så om ni unga och nya studenter som ger livsgnistan tillbaka till oss inte lika unga forskare, vill bidra till att vi skall slippa dö av bakterieinfektioner, möjliggöra pandemivaccinproduktion i Norden och samtidigt skapa verktyg för att behålla er ungdom med RNA-teknologi, är det bara att börja lära känna bakteriofagerna!
Maria Strømme
Aktuellt
-
Maria Strømme: Människan behöver tröst – därför ska du bli en bra ”VV”
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 29 oktober 2022.
Eländena tornar upp sig i världen. Krig, lågkonjunktur, pandemi och en stegrande klimatkatastrof påverkar våra psyken. Krönikören Maria Strømme vet vad hon behöver för att finna tröst i en prövande tid – och svaret finns i Uppsala.
-
Maria Strømme: Hur tar vi vara på floden av kunskap?
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 8 oktober 2022.
Världen formligen sprutar ur sig nya forskningsrön, uppfinningar och framsteg. Men hur får vi in all denna nyvunna kunskap i våra dagliga verksamheter? Krönikören Maria Strømme tycker att Uppsala är den perfekta platsen för användning av nytt kunnande.
-
Maria Strømme: Bland studenterna finns energirevolutionens stjärnor
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 2 juni 2022.
De första stegen är redan tagna. Ny forskning i Uppsala ska leda till att vi kan skörda mer solenergi lokalt. Det är studenttid och bland de som sprang ut i veckan finns nya stjärnor som ska ta energirevolutionen vidare, skriver krönikören Maria Strømme.
-
Maria Strømme: "Forskare behöver prata etik i det offentliga rummet"
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022.
Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.
-
I naturen finns svaren på alla våra problem
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 11 december 2021.
-
Upsalite kan revolutionera smink, hud- och hårvårdsprodukter
Uppsalite kan med sin naturliga formula och kraftigt absorberande förmåga revolutionera mattande formler inom hudvård, smink och till och med hårvård.
-
De nya studenternas känsla för virus
"De har tittat mer på dataskärmar än på varandra, och tvingats lära sig mer om virus än någon annan generation. Ett stort antal elever har fått sin gymnasietid förmörkad, men Maria Strømme gläds åt dessa nya studenter som kan bli vår räddning."
Krönika av Maria Strømme, även publicerad i UNT den 9 oktober 2021.
-
Träden är Sveriges svar på norska oljan
"Maria Strømme springer i Lunsen men ser inte fåglarna för alla träd. I hennes hållbara framtidsvision är skogen nyckeln till både kläder, plåster, batterier och elektronik. Skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja."
Krönika skriven av Maria Strömme, även publicerad i UNT den 3 juni 2021.
-
Maria Strömme en av årets Rudbeckmedaljörer
Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.
-
Disputation 11 juni: Nanocellulose and Metal-Organic Framework-Based Composites: Synthesis, Characterization, and Applications
-
Totalförsvaret möjlig vinnare på 3d-printning
3d-printade hus och individanpassade läkemedel som printas på varje sjukhus. Och stor satsning på 4d-printning. Forskare beskriver nu utvecklingshastigheten inom området som ”rasande”. Frågan är vad som kommer att slå militärt?
-
Organiska batterier med inbyggd hållbarhet
Våra forskare har utvecklat ett helt organiskt protonbatteri som kan laddas på några sekunder. Batteriet kan laddas och urladdas 500 gånger utan någon betydande kapacitetsförlust.
-
Oscarspriset till Ocean Cheung
Årets Oscarpris tilldelas bland annat Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap
-
29 miljoner till forskning om nya 2D-material
Avdelningen får tillsammans med forskare från Linköpings universitet 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I projektet, som leds från Linköpings universitet, ska AI användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.
-
Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Våra forskare har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
-
"The Paper Battery Project" med på IVA:s 100-lista
The Paper Battery Project. Projektet där förpackningsföretaget Billerud Korsnäs tillsammans med våra forskare utvecklar ett pappersbatteri finns med på årets 100-lista från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Årets utvalda forskningsprojekt fokuserar på tekniska och ekonomiska vetenskaper som kan bidra till ett hållbart näringsliv.