Maria Strømme: "Forskare behöver prata etik i det offentliga rummet"
2022-02-18
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022.
Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.
Samhällsvetare och humanister är skolade i att debattera och analysera, tänkte jag. Medan vi naturvetare och medicinare letar efter entydiga svar på vetenskapliga frågor. I den offentliga debatten agerar vi som experter. I Sverige studerar vi på program till exempelvis läkare, biomedicinare, datavetare eller civilingenjörer. Dessa program innehåller dock inte särskilt mycket filosofi, idéhistoria eller retorik. Vi tränas inte till att lyfta blicken och argumentera för det vi utvecklar i en större kontext.
Som forskningsledare behöver jag hela tiden analysera omvärlden med ett bredare perspektiv: Hur kommer klimat och energisystem att utvecklas? Vad kommer människor att vilja ha framgent? Vad kommer nästa generation att behöva för att kunna leva det goda livet? Dessa tankar ger oftast glädje. Men när jag ser att vi är på väg att skapa saker som radikalt kan ändra våra liv utan att det blir debatt i det offentliga rummet blir jag både rädd och frustrerad.
Ta en av 2021 års mest häpnadsväckande vetenskapliga upptäckter som exempel: Levande robotar som kan föröka sig och skapa barn och barnbarn! Dessa Xenobots, gjorda av stamceller från den afrikanska grodan Xenopus laevis, kan både röra sig, arbeta ihop, läka sig själva och reproducera sig via så kallad kinetisk replikation; ett sätt att föröka sig som tidigare bara observerats på molekylär nivå och aldrig för hela celler eller organismer. Ta också all pågående forskning inom regenerativ medicin med fokus på att hålla kroppen ung och frisk väldigt länge, eller den oerhört snabba utvecklingen inom genteknologi som inte bara kan bota sjukdom men också möjliggör design av mänskliga embryon med superegenskaper.
Naturvetare forskar inom områden som genomgripande kan ändra förutsättningarna för mänskligheten, men bidrar sällan till en bredare dialog i det offentliga. Vad vill vi att en människa ska vara? Är det önskvärt att människoarten ändras under en mycket kortare tidsperiod än den evolutionen arbetat efter? Är det välkommet att vi under en tid får två olika människotyper på jorden, de evolutionärt utvecklade och de designade?
Det är alltför enkelt, och kanske fel, att bara rakt av förbjuda till exempel embryodesign, som vi gör i dag. Det kanske inte bara är dåligt med designade människor, för de skulle ju kunna bli mycket värdefulla för samhället om de inte blir sjuka eller om de kunde vara både starkare, smartare och mer empatiska.
Trots avsaknad av filosofi- och retorikutbildning bör vi naturvetare och medicinare bli bättre på att bidra till den offentliga debatten än som enbart ämnesexperter. Vi borde kunna hjälpa politiker, journalister och de intellektuella humanisterna till en givande debatt kring det som utvecklas så vi alla får en möjlighet att tänka, reflektera och påverka i vilken riktning vi vill att vi som människor och vårt samhälle ska utveckla sig.
Aktuellt
-
Maria Strømme: Människan behöver tröst – därför ska du bli en bra ”VV”
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 29 oktober 2022.
Eländena tornar upp sig i världen. Krig, lågkonjunktur, pandemi och en stegrande klimatkatastrof påverkar våra psyken. Krönikören Maria Strømme vet vad hon behöver för att finna tröst i en prövande tid – och svaret finns i Uppsala.
-
Maria Strømme: Hur tar vi vara på floden av kunskap?
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 8 oktober 2022.
Världen formligen sprutar ur sig nya forskningsrön, uppfinningar och framsteg. Men hur får vi in all denna nyvunna kunskap i våra dagliga verksamheter? Krönikören Maria Strømme tycker att Uppsala är den perfekta platsen för användning av nytt kunnande.
-
Maria Strømme: Bland studenterna finns energirevolutionens stjärnor
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 2 juni 2022.
De första stegen är redan tagna. Ny forskning i Uppsala ska leda till att vi kan skörda mer solenergi lokalt. Det är studenttid och bland de som sprang ut i veckan finns nya stjärnor som ska ta energirevolutionen vidare, skriver krönikören Maria Strømme.
-
Maria Strømme: "Forskare behöver prata etik i det offentliga rummet"
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022.
Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.
-
I naturen finns svaren på alla våra problem
Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 11 december 2021.
-
Upsalite kan revolutionera smink, hud- och hårvårdsprodukter
Uppsalite kan med sin naturliga formula och kraftigt absorberande förmåga revolutionera mattande formler inom hudvård, smink och till och med hårvård.
-
De nya studenternas känsla för virus
"De har tittat mer på dataskärmar än på varandra, och tvingats lära sig mer om virus än någon annan generation. Ett stort antal elever har fått sin gymnasietid förmörkad, men Maria Strømme gläds åt dessa nya studenter som kan bli vår räddning."
Krönika av Maria Strømme, även publicerad i UNT den 9 oktober 2021.
-
Träden är Sveriges svar på norska oljan
"Maria Strømme springer i Lunsen men ser inte fåglarna för alla träd. I hennes hållbara framtidsvision är skogen nyckeln till både kläder, plåster, batterier och elektronik. Skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja."
Krönika skriven av Maria Strömme, även publicerad i UNT den 3 juni 2021.
-
Maria Strömme en av årets Rudbeckmedaljörer
Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.
-
Disputation 11 juni: Nanocellulose and Metal-Organic Framework-Based Composites: Synthesis, Characterization, and Applications
-
Totalförsvaret möjlig vinnare på 3d-printning
3d-printade hus och individanpassade läkemedel som printas på varje sjukhus. Och stor satsning på 4d-printning. Forskare beskriver nu utvecklingshastigheten inom området som ”rasande”. Frågan är vad som kommer att slå militärt?
-
Organiska batterier med inbyggd hållbarhet
Våra forskare har utvecklat ett helt organiskt protonbatteri som kan laddas på några sekunder. Batteriet kan laddas och urladdas 500 gånger utan någon betydande kapacitetsförlust.
-
Oscarspriset till Ocean Cheung
Årets Oscarpris tilldelas bland annat Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap
-
29 miljoner till forskning om nya 2D-material
Avdelningen får tillsammans med forskare från Linköpings universitet 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I projektet, som leds från Linköpings universitet, ska AI användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.
-
Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Våra forskare har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
-
"The Paper Battery Project" med på IVA:s 100-lista
The Paper Battery Project. Projektet där förpackningsföretaget Billerud Korsnäs tillsammans med våra forskare utvecklar ett pappersbatteri finns med på årets 100-lista från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Årets utvalda forskningsprojekt fokuserar på tekniska och ekonomiska vetenskaper som kan bidra till ett hållbart näringsliv.