Maria Strømme: Bland studenterna finns energirevolutionens stjärnor

2022-06-15

Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 2 juni 2022. 

De första stegen är redan tagna. Ny forskning i Uppsala ska leda till att vi kan skörda mer solenergi lokalt. Det är studenttid och bland de som sprang ut i veckan finns nya stjärnor som ska ta energirevolutionen vidare, skriver krönikören Maria Strømme.

 Elon Musk har revolutionerat biltillverkningen. Innan Tesla trodde ingen att rena elbilar skulle kunna slå igenom stort. Nu har han lagt ett bud på Twitter. Vad detta kommer att göra med yttrandefriheten blir spännande att se. I augusti ska jag träffa honom. Vi är båda inbjudna talare på en av världens största energiteknologikonferenser; ONS i norska Stavanger.
Temat är tillit (eng. trust).

Tillit är ett centralt begrepp just nu. Hur många av er har till exempel prepperhandlat en gasolspis eller ett dieselaggregat nyligen av rädsla för att vår infrastruktur ska sluta fungera? Det har min make gjort. Själv tittar jag avundsjukt på grannarnas hustak. De har solceller och kan därmed driva kylskåpet och ladda telefonerna under ett eventuellt sabotageangrepp på vår elförsörjning. Även stora länder är i färd med att göra sig oberoende av tilliten till andra vad gäller energiförsörjningen.

Kina tänker kanske både störst och samtidigt mest lokalt av alla. De har börjat utveckla geostationära solkraftverk 3600 mil över jordens yta som framåt år 2050 ska kunna producera lika mycket energi som stora kärnkraftverk, det vill säga ungefär 200 GW per kraftverk. Att de är geostationära betyder att de alltid har samma position i förhållande till en viss punkt på jorden. Energin från kraftverken kan därmed skickas med till exempel mikrovågor till ett och samma ställe på marken under dygnets alla timmar. I Chongqingprovinsen har den första mottagarstationen redan byggts. USA, Japan, Indien och Storbritannien planerar för motsvarande rymdbaserade solkraftverk.

Apropå solen. På bara en timme strålar den in tillräckligt med energi mot jordens yta för att kunna försörja hela jordens befolkning med all energi vi behöver under ett helt år. Ungefär hälften av all solenergi som når jorden går åt att förånga vatten från sjöar och hav. Denna förångning är visserligen basen för all vår vind- och vattenkraft, men tyvärr nyttjar vi bara en pytteliten del av den enorma förångningsenergin. På Uppsala universitet jobbar flera forskare med att utveckla helt nya teknologier för att kunna skörda mer solenergi lokalt.

En forskare i min nanoteknologigrupp utvecklar nya miljövänliga material som ska kunna läggas som en filt över delar av en sjö, eller annat vatten, för att låta solförångningen skapa en spänning över filten som därmed blir ett soldrivet ångbatteri. Konceptet kallas WEG (Water-Evaporation-Induced Electricity Generation) på engelska. På institutionen för kemi är man först i världen med att utveckla direktplasmoniska solceller. Dessa är de första i sitt slag som inte innehåller halvledarmaterial utan istället silvernanopartiklar för att få elektronmoln att svänga och skapa en ström. De kan göras genomskinliga och därmed vara del av till exempel ett fönster.

Vi har kanske ingen Elon Musk i Uppsala, men många riktigt coola förebilder som försöker skapa en hållbar framtid där vi kan lita på våra energisystem. Bland er som tar studenten snart finns garanterat våra nästa förebilder. Vi har tillit till er! Vi behöver era hjärnor och er energi för att fortsätta den utveckling vi endast har påbörjat.

News

Last modified: 2023-06-22