Rymdteknikforskare prisas som nytänkande entreprenör

Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 2 juni 2022. 

De första stegen är redan tagna. Ny forskning i Uppsala ska leda till att vi kan skörda mer solenergi lokalt. Det är studenttid och bland de som sprang ut i veckan finns nya stjärnor som ska ta energirevolutionen vidare, skriver krönikören Maria Strømme.

Anders Ajaxon Persson, forskare i rymdteknik vid Uppsala universitet och medgrundare av företaget Fourth State Systems, är en av de tio nytänkande entreprenörer i Sverige som tilldelas ÅForsk Entreprenörsstipendium 2022. Han prisas för sin drivkraft att förse vården med en ny lösning för att övervaka för tidigt födda barns hälsa.

EU-projektet SITA som koordineras av Uppsala universitet har fått 5 miljoner EURO för att forska om tandemsolceller. SITA har 14 akademiska och industriella partners från Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien, Schweiz, Polen och Portugal. 

Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista. De utvalda forskningsprojekten på temat teknik i mänsklighetens tjänst bedöms vara redo att kunna nyttiggöras inom en snar framtid. 

Anders Ajaxon Persson, rymdforskare vid institutionen för materialvetenskap och vd för bolaget Fourth State Systems har fått ÅForsk Entreprenörsstipendium 2022. Anders är en av 10 nytänkande entreprenörer som fått ÅForsk Entreprenörsstipendium 2022 på 200 000 kronor.

Maria Tenje, professor vid institutionen för materialvetenskap och avdelningsföreståndare vid avdelningen för medicinsk teknik får finansiering för sitt projekt PHOENIX. Projektet fokuserar på att utveckla nya mikrofluidala verktyg för att generera organoider. Organoider kan användas som alternativ till djurförsök för läkemedelsutveckling och grundläggande biomedicinsk forskning.

Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 14 januari 2022. 

Har ni funderat över vad det innebär att vara intellektuell? Det hade inte jag, innan jag i programmet Nordegren & Epstein i radions P1 fick frågor kring detta begrepp.

Marika Edoff, professor och föreståndare för avdelningen för Solcellsteknik, blir koordinator för Uppsala universitets nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE). Visionen är ett brett genomslag för solel i Sverige. SOLVE startar upp sin verksamhet under januari 2022.

Krönika av Maria Strømme, publicerad i UNT den 11 december 2021.

SOLVE (Solelforskningscentrum Sverige) skapas som ett strategiskt partnerskap mellan Sveriges excellenta forskningsbas inom solel och en bred grupp aktörer inom offentlig och privat sektor. Centrumets gemensamma vision är ett brett genomslag för solel i Sverige genom smart och genomtänkt integration i städer, på mark och i energisystemet, för att bidra till hållbarhetsmålen. Koordinator är Marika Edoff, professor vid institutionen för materialvetenskap, Uppsala universitet.

Maria Tenje får förlängningsanslag på fem år som Wallenberg Academy Fellow för att fortsätta forskningen med sin forskargrupp EMBLA om organ på mikrochip (organs-on-chip) med målet att minska behovet av djurförsök.

Uppsala universitet är ett av de lärosäten som deltar i ett nytt stort forskningsprogram inom materialforskning som ska skapa bättre förutsättningar för ett hållbart samhälle. Programmet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).

Fredric Svenssons avhandling om nanomaterial baserade på titanoxid har utsetts till 2020 års bästa doktorsavhandling av International Sol-Gel Society. Materialens tänkbara användningsområden finns främst inom medicin och miljö. 

Ett projekt i Italien, Tango, ska utveckla en pilotlina för tillverkning av innovativa solceller i industriskala i Catania på Sicilien. Marika Edoff är en av solcellsforskarna som är med i projektet som fått stöd av EU´s innovationsfond.  

Tänk dig en konstgjord fiber som kan programmeras till att dra ihop sig och sträcka ut sig precis som mänskliga muskelfibrer. Och som är tunn och flexibel nog att kunna vävas till en bärbar textil robotmuskel. Det är OmniFiber, resultatet av ett samarbete mellan forskare på KTH, MIT Media Lab och Uppsala universitet.

Solcellsföretaget Evolar AB, ett företag med stark koppling till avdelningen för Solcellsteknik på institutionen för materialvetenskap, har placerat sig på Ny Tekniks lista för framgångsrika nya teknikföretag, den så kallade 33-listan.

De har tittat mer på dataskärmar än på varandra, och tvingats lära sig mer om virus än någon annan generation. Ett stort antal elever har fått sin gymnasietid förmörkad, men Maria Strømme gläds åt dessa nya studenter som kan bli vår räddning.

Krönika av Maria Strømme, även publicerad i UNT den 9 oktober 2021.

Ålder, skada eller sjukdom – oavsett orsak ökar behovet av behandlingar som kan ersätta ben och andra delar av kroppen. Vid Uppsala universitet använder forskare 3D-skrivare för att utveckla framtidens biomaterial.

Den 1 juli startade en ny avdelning i medicinsk teknik vid institutionen för materialvetenskap på Ångströmlaboratoriet. Avdelningsföreståndare är Maria Tenje, professor i mikrosystemteknik och ledare för forskargruppen EMBLA, Enabling Microtechnologies for Biomedical and Life science Applications.

Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.

Agnes Östberg och Josefin Torgerssons examensarbete om att klimatdeklarera byggnader har tilldelats Uppsala kommuns uppsatsstipendium för år 2019/2020. Stipendiet är på 10 000 kr och delas varje år till sju uppsatser. 

3d-printade hus och individanpassade läkemedel som printas på varje sjukhus. Och stor satsning på 4D-printning. Forskare beskriver nu utvecklingshastigheten inom området som ”rasande”. Frågan är vad som kommer att slå militärt?

Gemma Mestres har blivit tilldelad Göran Gustafssons stora pris. Priset består av ett forskningsbidrag om 2,75 miljoner kronor att disponera fritt för forskning. Det är Göran Gustafssons stiftelser som årligen delar ut Gustafssonpriset till unga forskare vid Uppsala universitet och KTH. 

Marika Edoff tillhör världseliten i solcellsforskning, hör henne berätta om vad som händer inom området just nu och vad man forskar om i hennes forskargrupp. Bland annat finns det hopp om ett kommande tekniksprång med så kallade tandemsolceller. Genom att kombinera celler av olika material som absorberar ljus i olika delar av solspektrumet, skulle man kunna öka verkningsgraden jämfört med dagens solceller med mer än en tredjedel.

Solenergi är ett viktigt vapen mot klimatförändringarna. De solcellspaneler som finns idag fångar in drygt en femtedel av solens strålning. Forskare vid institutionen för materialvetenskap hoppas kunna öka effektiviteten rejält med hjälp av mineralet perovskit. 

Solceller har blivit billiga och ofta kommer de från Kina. Men varningar höjs för hur produktionen där går till. Samtidigt finns planer på att få igång solcellstillverkning på flera håll i Europa. 

En gassensor som var tänkt att upptäcka spår av liv på Mars visade sig ha rätt egenskaper för att mäta blodgaser på för tidigt födda barn. Genom Region Uppsala Innovations projekt med innovationsnoder har forskare och företagare kunnat få full insyn i vårdens behov och anpassat sina innovationer till en användbar lösning. 

3D-printing är så mycket mer än att skriva ut materiella ting för nöjes skull. I Uppsala bedrivs idag forskning och samverkan mellan Uppsala universitet och industrin som kan komma att spela en avgörande roll inom framtidens vård och öka möjligheterna att rädda liv.

Forskare har äntligen lyckats utveckla en Heusler-legering baserad enhet som framgångsrikt avger terahertz-frekvenser och öppnar dörren för nya forsknings- och applikationsmöjligheter med terahertz-vågor.

Två forskningsprojekt om solceller har beviljats anslag på 6 miljoner vardera från Vetenskapsrådet och Energimyndighetens utlysning för hållbara energisystem. Det ena projektet handlar om metoder för återbruk av fotoner i solceller av tunnfilmstyp och i det andra projektet ska en relativ ny och lovande typ av solcellsmaterial, metalhalid-perovskiter, undersökas närmare.

Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem i vår närhet avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.

Vid årsskiftet startade EU-projektet SOMIRO med målet att ta fram teknologi som ska bidra till en minskning av jordbrukets miljöpåverkan. Projektet koordineras av avdelningen för mikrosystemteknik där forskare just nu utvecklar simmande plattmaskliknande mikrorobotar.

Projektet ”Skyddande lager ska göra smarta fönster ännu smartare” har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS, där forskare och organisationer ges möjlighet att tillsammans utveckla och testa nya lösningar på behovsdrivna och konkreta utmaningar.

SINTEC-projektet samordnat av vår avdelning för Mikrosystemteknik vann det prestigefyllda Laurel-priset i .eu Web Awards för bästa webbsida för projekt inom .eu-, .ею- eller .ευ-tilläggen. I kategorin nominerades 65 webbsidor. Förutom trofén tilldelades projektet en 3-månaders skylt på Bryssels flygplats 2021. 

Ett biokeramiskt implantat har visat sig stimulera återväxt av naturligt skallben, så att även stora skalldefekter kan återställas på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Bakom forskningen står bland annat forskare vid Uppsala universitet och resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Stiftelsen för strategisk forskning delar ut nära 200 miljoner kronor i bidrag till sex forskningsprojekt som är riktade mot utvecklingen av hårdvara för snabbare, effektivare och energisnålare informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Två av de sex bidragen går till projekt vid Uppsala universitet.

Årets Oscarpris tilldelas bland annat Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap

The Swedish Research Council and the has awarded Assoc. Professor Germán Salazar-Alvarez, a grant for the project “nPDFSAS: Simultaneous polarized SANS and NPDF methods to study novel electrode nanomaterials”

Skadliga organiska molekyler i inomhusluft kan orsaka ohälsa - "sjuka hus-syndromet". Dagens luftreningsmetoder kräver både energi och underhåll, men en lovande ny lösning utvecklas vid Uppsala universitet - fönsterglas med en nanostrukturerad beläggning baserad på titandioxid. Materialen använder solljuset för att bryta ned organiska föroreningar till enbart vatten och koldioxid.

Ken Welch vid institutionen för materialvetenskap har fått finansiering från innovationsprogrammen Swelifes och Medtech4Healths gemensamma utlysning ”Samverkansprojekt för bättre hälsa” för ett forskningsprojekt om kronisk smärta.

All vår undervisning och eximination sker på distans fram till och med den 15 maj 2020, i enligt med rektors beslut med anledning av covid-19.
 

Den första januari i år startade institutionen för materialvetenskap. Vi är en av tre institutioner som tillhör den tekniska sektionen på Ångström laboratoriet vid Uppsala universitet. Tidigare var vi en del av institutionen för teknikvetenskaper. 

Nya experiment identifierar rörelsen av syreatomer som ursprunget till ljusinducerade färgförändringar i materialet yttriumoxidhydrid.

Skeppet Vasa är en av Sveriges största sevärdheter. Men 1600-talsskeppet är byggt i trä som åldras. För att det inte ska sjunka ihop och tappa formen krävs en bra stödstruktur. Vasamuseet har tagit hjälp av bland annat våra forskare i tillämpad mekanik. Ett arbete som påbörjades 2015 och som fortfarande pågår.

Som barn fascinerades Tomas Edvinsson av vad som händer när ljus träffar materia. Idag forskar han på energiinteraktioner mellan ljus och material för användning i nya generationers solceller, solbränsle och vattenrening.

Materialet Upsalite upptäcktes av Maria Strømmes forskargrupp och har egenskaper som fått stor internationell uppmärksamhet. Det är till exempel bakterietillväxthämmande och extremt bra på att absorbera fukt. Ett företag har startats där entreprenörer och forskare arbetar sida vid sida med olika tillämpningar av materialet.