AM – nästa steg mot framtidens vård

2021-03-12

3D-printing är så mycket mer än att skriva ut materiella ting för nöjes skull. I Uppsala bedrivs idag forskning och samverkan mellan Uppsala universitet och industrin som kan komma att spela en avgörande roll inom framtidens vård och öka möjligheterna att rädda liv.

Additiv tillverkning, i vardagstal 3D­printing, är ett verktyg som kommer kunna bidra med stora värden för bland annat kirurgi inom vården. Foto: Alexandra Davydova

Additive Manufacturing (AM), eller på svenska Additiv tillverkning, är redan idag en viktig lösning på många svåra utmaningar inom vården. I korthet handlar AM om tredimensionell (3D) printing, alltså att ”skriva ut” materiella ting för användning inom vården, men också inom helt andra områden.

Cecilia Persson
Foto: Mikael Wallerstedt

– Man skulle kunna se AM som den industriella versionen av konsument­ eller användarversionen av 3D­printing, där vi bedriver forskning för att i slutändan kunna ta prototyper vidare till industriell tillverkning, förklarar Cecilia Persson som är ansvarig på kompetenscentrumet Additive Manufactruing for the Life Sciences i Uppsala.

Additive Manufactruing for the Life Sciences är ett nystartat kompetenscentrum som finansieras av Vinnova, Uppsala universitet, andra akademipartners samt flera industripartners. Totalt är det 22 aktörer inblandade i den stora mobiliseringen som kompetenscentrumet utgör, bland andra företag som Cytiva, AFRY (tidigare ÅF och Pöyry),  OssDsign,  Graphmatech och AddNorth. Även  Region Uppsala finns med som delfinansiär och bidragande till centrumet via Akademiska sjukhuset.

– Centrumets fokus är additiv tillverkning för livsvetenskaperna och samlar akademi, industri och sjukhus/offentlig verksamhet. Samverkan mellan de olika aktörerna är viktigt och gör att vi kan accelerera värden för vården och företagen när vi genomför forskningsprojekt tillsammans. Samtidigt utbildar vi personer som sedan kan få roller just inom industrin och sjukvården, så det finns också en tydlig aspekt av kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Slutmålet är att få fram 3D­printade produkter, modeller och andra hjälpmedel som sedan kan underlätta i vården. Exempelvis finns möjligheten att printa ett titannät som ersätter ben när delar tagits bort vid operationer. Man kan också skapa modeller för kirurger att öva på innan den riktiga operationen – modeller som alltså är exakta kopior av vad kirurgerna kommer att stöta på inuti kroppen. På Uppsala universitet finns också samarbete över fakultetsgränserna, exempelvis med U­print som leds av Johan Kreuger. U­print är vetenskapsområdet för medicin och farmacis satsning  på AM, där man också utvecklar bioprinting för forskningstillämpningar och på lång sikt för behandling. Bioprinting handlar om att printa organ­ och vävnadslika strukturer för användning inom regenerativ (återskapande) medicin.

– Det slutgiltiga målet är att förbättra och rädda liv. Men det finns också stora kostnads­ och tidsmässiga besparingar att göra, kanske framför allt för vården med den här typen av modeller där en kirurg kan öva sig på exakt vad som ska göras vid en operation, innan själva operationen.

För att nå fram till målet är samverkansformen inom Additive Manufactruing for the Life Sciences en nyckel, menar Cecilia Persson.

– Inom akademin finns ju spetsforskningen och delvis annan kompetens. Men ofta ligger forskningen på saker som ligger långt före vad som kan användas just nu och där är industrin viktig för att beskriva nuläget och behoven; det ger oss en chans att jobba långsiktigt som vi gör, men också kortsiktigt med forskning som är aktuell för industrin och vården just nu. Sedan har självklart sjukhusen en särskilt viktig roll när det gäller att, utifrån utmaningarna i vården, beskriva vilka lösningar det finns behov av.

– Tillsammans med industri och näringsliv finns också möjligheterna att på ett annat sätt skala upp en tillverkningsprocess och på så sätt snabbare få svar på vad som kommer att fungera och inte. Sammantaget kan alla få ut stora värden genom att samverka och satsa tillsammans, säger Cecilia.

Uppsala universitet är  framstående inom forskning kring just additiv tillverkning. Cecilia Persson sitter även med i styrgruppen för det som kallas AM@Å – Uppsala universitets samlade initiativ inom additiv tillverkning förlagt vid Ångströmlaboratoriet. Där säkerställs att all utrustning som behövs för att driva forskningen framåt finns på plats, både för studenter på universitetet och representanter från industrin. Flera spännande forskningsprojekt bedrivs just nu på Uppsala universitet som kan bli revolutionerande.

– Ett exempel på är att  vi tittar på hur vi skulle kunna skriva ut med nedbrytbara metaller. Idag, när något behöver lagas i kroppen, blir materialet som det lagas med kvar i kroppen. Istället för att en skruv blir kvar efter ett lagat benbrott skulle det här nedbrytbara materialet först laga det som är brutet och sedan lösa upp sig självt, berättar Cecilia.

Under 2021 kommer ett nytt labb att finnas på plats som dessutom studenter från det nystartade masterprogrammet kommer kunna ta del av. Kanske är det just i det labbet som  nästa stora genombrott för vården tas fram.

Robin Widing
 

Mer information

Läs mer om kompetenscentrumet Additive Manufacturing for the Life Sciences

Läs mer om AM@Å

Läs mer om U-PRINT

Nyheter

Senast uppdaterad: 2021-10-12